Hissen upp?
Avklarad på jobbet. Äntligen har jag fått deligering så nu kan jag göra allt hela vägen utan att behöva hämta någon annan. Alltid lika skönt. Kom hem vid 21.20. Har hunnit med att dricka en kopp kvällsro-te med kokosolja och en skvätt grädde i. Så nu väntar egentligen bara sängen på mig. Det är inget vidare på teve heller så det finns ingen anledning att sitta här och fnula. Men ändock gör jag det.
Jag kom på en tanke idag när jag skulle från porten ta mig till lägenheten. Vi har hiss. Jag bor två trappor upp. 38 trappsteg för att vara exakt. För ex antal år sen åkte jag hiss parti och minut. Idag kan jag knappt minnas mig när jag åkte hiss senast om det inte var för att jag hade väldigt mycket saker med mig. För jag känner mig lat när jag tar trappan. Hur trött jag än är efter ett löppass, jobbpass, träningspass eller vad det nu kan vara så tar mina ben mig upp för trappan. Hjärnan säger stopp när det gäller hissen. Visst är det bra med vardagsmotion. Men på något sätt väljer jag helt enkelt trappan istället för hissen för det känns bättre på något sätt. Är jag osund i mitt tänkande? Hade inte huset haft hiss hade det inte ens varit något att snacka om. Men äh, jag tar trappen och det mår jag bra av.
Nu ska jag gå och lägga mig och läsa och hoppas att JB inte tänkte vara allt för sen ikväll. Hade suttit fint med 7-8timmars sömn inatt. Kan ju alltid lägga in ett önskemål om detta. Hoppas ni får sova gott inatt.
