Med karta och kompass kan du hitta till din inre motivation
Ingen kan trycka på dig såpass mycket så det blir något. Motivationen kommer inifrån. Jag har själv haft familj fd sambo som tryckt på mig att jag måste ta tag i mitt liv och min vikt. Tror ni det gick? Nej, jag hade inte min inre motivation. Spelade ingen roll vad någon sa, jag gjorde det dom sa just då, men när jag blev ensam så åt jag och åt jag. Tills en dag. Jag blev singel, kände att jag behövde ta tag i mitt liv. Motivationen började så snart spira inom mig. Det var som ett helt nytt liv kom över mig. Jag hittade motivation till att förändra mig. Det hade inte spelat någon roll om någon annan sparkade på mig, det hände iaf ingenting eftersom jag var omotiverad och struntade i min hälsa och i hela mig kan jag ju säga. Vaddå, det var väl bara att köpa större kläder?
Jag vet inte riktigt var det va som fick mig att hitta motivationen och börja ändra på mitt levnadsätt. Det var inte roligt att köpa BH i 85DD, kläder i stl 44 och XL. Även det var inte ett "hallå" för mig. Det fanns ju alltid större att köpa. Dom där smaljeansen från gymnasiet låg (ligger) kvar i garderoben, även om det inte finns en chans att jag får på mig dom idag heller, och det är inget mål heller. På något sätt hittade jag den där motivationen, fick upp ögonen för LCHF och läste och läste. Tills en dag bestämde mig att det var dags att göra något åt saken.
Jag åt ägg och bacon till frukost och lunch. Åt kött och grönsaker till middag. Hade tidigare försökt med havregrynsgröt, snåla sallader och pasta. Det fungerade inte helt enkelt, inte ett kilo ner. Ibörjan av min LCHF tid så åt jag bra i veckorna, åt chips och något annat gott på helgen och gick iaf ner 2kg i veckan. På ett sätt så började jag äntligen hitta mig själv igen och en hållbar livsstil. Jag har sen den där dagen i september 2010 hållt mig mer eller mindre till LCHF hela tiden. För mig är det ett sätt att äta som passar mig och jag slipper sockermonstret allt som oftast. Även om jag idag kan emellanåt äta choklad, någon frukt, ett par bitar godis eller liknande så håller jag mig väldigt bra till maten ändå. Jag har på något sätt hittat min inre motivation som gör att jag hittat mitt sätt att leva och äta. Och det är klart att min motivation tryter emellanåt. Det är inte konstigare med det. Det gör allas motivation.
Så mitt tips, tjata inte på någon som inte har sin inre motivation, inte ens pepp kanske funkar i dessa lägen. Men när personen väl ifråga hittat sin inre motivation så gå all in med pepp och stöd. Den som inte har den motivationen kommer bara slå ifrån sig. Så var det för mig.
Februari i år VS midsommar 2008 säger sig till tydliga språk. Min inre motivation hittade fram tillslut med karta och kompass. Så om du inte har den motivationen än, försök att leta lite och locka fram den så kan den nog komma av sig själv så småningom, och då min vän är det dags att ändra ditt liv och din livsstil om du inte är bekväm med den.
