Tack, där försvann min sovmorgon
- Är du vaken?
- Nej, jag sover.
- Är du kåt?
- Öh, nej.
- Det sa du ju sist när vi träffades.
- Jaha, och vem är du då?
- Du vet vem jag är. Känner du inte igen mig?
- Nej.
- Vad vill du ha för frukost så köper jag med mig?!
- Nej jag vill inte ha någon frukost.
- Du behöver ju inte klä på dig.
- Nähä?
- Nej, jag kommer om ett tag.
Sen avslutades samtalet. Ingen har dykt upp än. Klockan är 11,15.
Skojja inte läskigt. Jag håller min dörr låst framöver. Det här är inte okej. Fortfarande en aningens skärrad och lite rädd. Vem är människan?! Är det samma som skickade kortet?!
Jag har inte varit i kontakt med en kille på det sättet på säkert ett halvår. Vet inte vem det är. Inte en susning.
Det mest komiska vore om han åkte hem till den lägenheten jag bodde i förut där exet och hans nya bor. Haha. Stackars karl. För om man ska komma hem till mig där jag bor nu så behöver man ha portkod.