Natten blir till dag
Inatt spenderade jag hela min tid på arbetet. Första nattpasset på det där bygget, allt flöt på bra så det var inga konstigheter alls. Har arbetat nätter tidigare så arbetet kan man, värre med rutiner. Har man bara någon med sig så är det inga större problem. När jag arbetat natt tidigare så har jag gått hem från arbetet. Men nu var jag tvugen att köra bil. När jag var halvvägs hem så fullkomligt dog jag. Bilresan tar ca 20 minuter. Kändes dock som det var minst 30 mil hem. När jag väl kom hem så ringde telefonen, lät bli att svara. Var alldeles för trött för att kunna tänka. Sov till framåt 11 halv 12. Sen var det kört.
Klockan 13 skulle jag vara på Vårdcentralen för min kortisonspruta. Och naturligtvis så runt 12:45 innfinnersig en grym trötthet. Handlade lite jordgubbar och grädde på ICA och lag mig sen på soffan för att kolla Hart of Dixie. Slutade med 2h sömn. Är lagom mosig nu efter både nattarbetet, sprutan och ätit lite halvkonstigt. En kaffe idag kanske inte skulle vara så dumt? Kvällen bjuder inte på något speciellt alls faktiskt. Jag tror knappast att jag orkar.