Vad jag saknat dig
Motion, rörelse och träning. Det som verkligen var en stor del av mitt liv tidigare som ni så många vet. Tanken var att kunna träna igenom graviditeten. Men jag var för trött, mådde illa och hade foglossning sen tidigt i graviditeten. Så jag fick helt enkelt klara mig genom att ha en aktiv vardag och kunna röra mig där så mycket som det har gått. Jag blev aldrig det där gravidotymplig som fastnade i soffan eller inte fick på mig strumporna. Men visst kändes det att jag hade något där inne som tog emot ibland. (Ska inte nämna att jag klättrade runt i sängen och spikade upp en tavla på väggen kvällen innan Casper kom till världen). Jag red fram till början på September. Sen fick det vara. Men jag longerade, tömkörde och var i stallet ändå. Leta hästar på kalhygge var dock inte det mest optimala, det får man rätt ont av och en hel del sammandragningar. Nog om det, jag kände att jag ändå hade en bra graviditet på så sätt.
I måndags laddade jag ner mammamageappen för att kunna komma igång. Jag fick även Lofsans mammaträning och Olga Rönnbergs träning för nyblivna mammor i födelsedagspresent av Magnus. Mycket inspirerande böcker båda två. Men kände att appen var lättare att komma igång med. Så nu 3 veckor efter Casper kommit till världen (och var sjutton tar tiden vägen?) och efter kejsarsnittet så försökte jag leta fram någon form av muskler där inne i magen. Svårare än vad man kan tro. Men det behövs helt klart. Jag behöver dessutom stabilisera upp bålen innan jag klättrar upp på någon häst igen.
Så nu har jag plockat fram träningsmattan i vardagsrummet igen, den har legat gömd under skrivbordet i gästrummet ett par månader-halvår. Jag känner mig faktiskt taggad att börja leta tillbaka till lite styrka och välmående i kroppen igen. Ta tag i kosten, det gör jag i Januari igen. Men jag äter faktiskt bra ändå nu. Och inga jätte portioner. Men choklad är en av mina stora laster här i livet...
